Mejeriets 20-årsfest

Obekanta festdeltagare. Alla bilder är f.ö. klickbara om någon vill se dem i större storlek.

Mer bekanta festdeltagare

Tyskarna från Lund

Eggstone

Irya Gmeyner

Peter Wahlbeck

Jakob Hellman - bäst denna kväll!

Kenneth Ovesson & Lennart "oraklet" Persson

Titiyo

Sinners med Damn! och Kent från Sator

Timbuktu

Dan Bäckman (Felix Herngren)

The Creeps

Martin Sköld och Markus Mustonen från Kent

...och så han som tog alla de andra bilderna. Vem som tog denna minns jag inte.

Rydes bar, a.k.a. Mejeriets 20-årsjubileum. Med Lars Winnerbäck, Timbuktu, Titiyo, Damn!, Jakob Hellman, Tyskarna Från Lund, The Creeps, Peter Wahlbeck, Eggstone, Christian Kjellvander, Kent Norberg (Sator), Varanteatern, Irya Gmeyner, Sven Köhler (The Sinners), Dan Bäckman (Felix Herngren), Cecilia Nordlund, Dan Zethraeus och Gaby. Konferencier: Erik Ahrnbom. DJ:s: Martin Sköld & Markus Mustonen (Kent), Kenneth Ovesson (Folk & Rock) & Lennart Persson (Sonic/Musik o konst m.m.). I det ursprungliga programmet fanns även Thåström, Ebbot Lundberg och Nina Persson med. Mejeriet, Lund 28/9/07.

Oj, vad vi sett fram emot denna kväll. En sällan skådad line-up och löfte om "väntade och oväntade konstellationer på scen, i barer och DJ-bås". Denna kväll hade alla förutsättningar att bli legendarisk. Och det var många som var grymt avundsjuka på min biljett (de sålde slut på 10 minuter).

Det började inte så bra. Redan när vi efter god fördrink m.m. hos THD anlände till Mejeriet fick vi meddelandet om tre tunga återbud. Ebbot hade fått ett gig med Soundtrack of Our Lives i Helsingfors, Nina Persson var sjuk och "Thåström är Thåström" som någon formulerade det. Detta ser jag som ren otur och påverkar inte min uppfattning om kvällen i övrigt. Det fanns trots allt ganska mycket häftiga saker kvar att se fram emot.

Mina förväntningar hade främst byggts upp kring uttrycket "oväntade konstellationer" i annonsen och jag såg framför mig hur t.ex. Lars Winnerbäck och fejk-Bengt Johansson från Varanteatern gjorde någonting tillsammans. Möjligheterna kändes verkligen obegränsade.

Spelningen var uppdelad i två långa sjok med paus emellan. Det finns ingen anledning att gå in på varje enskild artist då de flesta bara spelade enstaka låtar. En sak hade arrangörerna gjort väldigt bra. Nämligen att låta Eggstone agera kompband åt de flesta i första akten och att låta Damn! göra detsamma i andra.

Störst plus går till Jakob Hellman, som var hur bra som helst. Och Tyskarna från Lund, Peter Wahlbeck, Eggstone, Creeps, Titiyo och Timbuktu med Damn! gjorde absolut vad som kunde förväntas och var värda sina delar av biljetten. Och ingen av de medverkande var direkt dålig.

Misslyckandet var just avsaknaden av de oväntade konstellationerna. Creeps gjorde några av sina låtar, Timbuktu några av sina, Varanteatern gjorde bara ett av sina nummer med två av medlemmarna o.s.v. Det mest häpnadsväckande var att Lars Winnerbäck bara sjöng en duett med Jakob Hellman (Tusen dagar härifrån, som Hellman spelat in med Perssons Pack). Den var förvisso en av kvällens höjdpunkter, men lite mer kunde man rimligen förvänta sig av den som stod först på affischen. I de få fall som det verkligen uppstod några oväntade konstellationer var det vanligen att gästen i sammanhanget endast körade på någon av den andra artistens egna låtar. Och några oväntade DJ:s eller bartenders såg i alla fall inte jag skymten av. Det hade också varit kul med ett gemensamt finalnummer med alla eller de flesta artisterna.

De där minnesvärda uppträdandena, som skulle vara "once in a lifetime" uteblev. Jag hade tänkt mig att jag skulle gå runt och malla mig med att "jag var där" under lång tid framöver. Nu känns det mer som att det var en trevlig kväll och en dos nostalgi, men inte så mycket mer än så. Med utgångspunkt från de skyhöga förväntningarna får sammanfattningen bli "en väldigt bra besvikelse".

Några av kvällens höjdpunkter fastnade på film:

Jakob Hellman - Hon har ett sätt
Jakob Hellman & Lars Winnerbäck - Tusen dagar härifrån
Timbuktu & Damn! - Karmakontot