Done with gubbrock days

Olas signerade Springsteen-biljett från en av spelningarna på Stockholms stadion 1999.

Idag var en sån där dag som numera kommer ungefär en gång per år. Nämligen att det gäller att få tag på biljetter till en konsert med Bruce Springsteen. Det har blivit mer av en tradition eller ett måste än något jag verkligen brinner för. I början av 90-talet var jag ett stort fan av både Bruce och annan "gubbrock", typ Dylan, Neil Young, Warren Zevon och John Mellencamp. Jag tycker fortfarande att dessa gjort väldigt mycket bra musik, men det är inte längre något som dominerar ljudbilden hemma hos mig. Och jag har sett Bruce live så många gånger att jag nästan tappat räkningen. Så när jag idag misslyckades med att få biljetter till konserten i Köpenhamn och fick höra att även min bror gjort detsamma så kände jag faktiskt ingenting, möjligen att det var lite synd om honom (även om han sett Springsteen ännu många fler gånger än jag).

Och varför ska man betala 650 danska kronor + gebyr (danska ordet för förköpsavgift) för något man sett massor med gånger innan när man kan se både Anna Ternheim och Tomas Andersson Wij helt gratis på Malmöfestivalen? Förvisso inte tillsammans, vilket var synd, för det här klippet är bland det bästa jag hört på länge. Låten är en av Tomas allra bästa, Sanningen om dig, och Anna sjunger den här som gäst på en av hans konserter. Lyssna och njut!