Miss Li och hennes bandDetta blev en relativt kort festivalkväll med bara tre spelningar för min del. I och för sig anlände jag till Mölleplatsen redan när Peps spelade, men det var knökfullt så jag gick och drack några öl med That Handsome Devil i stället. Hörde Peps på lite håll, lät exakt som förväntat.
Sen var det Miss Li, som hade lite tekniska besvär men annars dominerade som väntat. Och sen var det nostalgitripp med Levellers. Jag älskade Levellers åren 92-96, ca - sedan dess har jag inte lyssnat på dem alls men jag kunde fortfarande nästan alla texter. Och så lite kanadensisk indiepop till slut med Tegan & Sara. Många bekanta ansikten på Mölleplatsen under kvällen, mycket trevligt! Promenad hem (30 minuter) i ösregn utan paraply eller regnkläder.
Miss Li. Spelningen var lite kort, men hon var lite försenad på och tekniskt besvär gjorde att hon behövde starta om, vilket nog gjorde att hon fick korta ner sitt set för att det inte skulle bli förseningar. Spontant tyckte jag det var aningen mindre jättebra än i maj (recension) och eventuellt är betyget ett snäpp för högt, men hon är en sån skön entertainer så det får bli så. Hon är tveklöst bland det absolut bästa inom svensk populärmusik för närvarande. Avslutande, självbetitlade låten Miss Li är 10/10 (9/10).
Miss Li - Första försöket att starta konserten (tekniken havererar efter 1,5 minuter)
Miss Li - I'm Sorry He's Mine
Miss Li - Backstabber Lady
Levellers. Som jag skrev ovan var detta ett av mina favoritband några år under 90-talet. Därefter har de släppt ett antal plattor som om jag förstår det rätt varit lite sämre och inte visat på någon utveckling överhuvudtaget. Bandet visar självinsikt och minst 80% av låtarna är från storhetstiden. Jag har som sagt inte lyssnat på dem alls på senare år men hade inga problem att sjunga med i de flesta låtar. Så av nostalgiskäl så tyckte jag det var en väldigt bra konsert, men har man inte lyssnat på dem innan kan jag tänka mig att det inte var så kul. Det tände till lite extra när det kom in en didgeridoo-spelare i slutet av The Boatman (f.ö. en underbar låt!). Låtlistan var helt ok, men kanske lite väl lik den som de hade på KB förra året. Jag hade gärna hört några av deras allra mest politiska låtar, vilka verkar undvikas numera. Men The Devil Went Down to Georgia som extranummer var klart uppiggande. Betyget får ses som en jämkning av nostalgifaktorn och hur bra det är egentligen (7/10).
Levellers - Fifteen Years
Levellers - The Boatman
Levellers - The Devil Went Down to Georgia
Tegan & Sara - Walking With a Ghost
Tegan & Sara - Nineteen
Tegan & Sara - Take Me Anywhere
1 comment:
Vadå "snyggingar i publiken" - jag hade ju gått då! :-)
Annars håller jag med om att Miss Li med Miss Li är 10/10!
Post a Comment