En afton med Dusty Springfield

En afton med Dusty Springfield feat. Nina Persson, Titiyo, Moto Boy, Per Sunding, Helena Josefsson och Niklas Frisk samt Aftonorkestern och Duncankvartetten. Debaser, Malmö 28/12/07

Väldigt lite musik är så underbar som gamla inspelningar med Dusty Springfield. Tyvärr är hon ju död sedan drygt åtta år så jag kommer heller aldrig få se och höra henne live.

Ett trevligt surrogat till det erbjöds denna fredag då den nya klubben "En afton" inbjöd till Dusty Springfield-kväll på Debaser. "En afton" är en klubb, i samarrangemang mellan bl.a. Debaser och SvT:s Musikbyrån, som ska återkomma en gång i månaden och varje gång är det fokus på en artist. I oktober var det "En afton med Velvet Underground" och i november "En afton med Joni Mitchell". Dessa var jag tyvärr inte på.

Upplägget är väldigt trevligt. Om jag utgår från att de andra kvällarna haft samma upplägg så börjar det med att en dokumentärfilm om artisten visas på storbild. Därefter är det konsert med inbjudna gäster och husband som gör artistens låtar och sen är det DJ:s som spelar musik i någorlunda samma stil som kvällens tema-artist. Och sen är det lite små sidoaktiviteter också under kvällen.

Tillbaka till gårdagen. Efter att ha lyssnat på Dusty in Memphis tre gånger i rad samt ätit middag på Bagatelle gick jag och mina tag-teamare Emma och Kristian till Debaser. Det var utsålt, helt tokfullt, vilket innebär ca 500 personer. Stämningen var därefter. Flera kända Malmöprofiler sågs f.ö. i publiken.

Filmen var trevlig och gav en lite djupare bild av människan Dusty Springfield. Och sen var det konsert. Ett husband vid namn Aftonorkestern (med bl.a. Partik Bartosch från Eggstone), en stråkkvartett vid namn Duncankvartetten, en blåssektion med medlemmar från Damn! och fyra bakgrundssångare gjorde att det var trångt på scen. Dessutom var Nina Perssons man Nathan Larson med som gäst på gitarr.

Kvällens gästartister var Per Sunding från Eggstone, Niklas Frisk från Atomic Swing, Nina från Cardigans, Helena Josefsson, Titiyo och en lång, aningen androgyn kille med artistnamnet Moto Boy som jag inte hört om tidigare (men efteråt läste jag att han varit förband till The Ark på deras turné tidigare i år).

Något oväntat, med tanke på att han var för mig okänd, var det Moto Boy (vilket är en förkortning av hans tidigare artistnamn - The Motorcycle Boy) som var allra bäst. Dels har han en väldigt vacker röst, men han hade även bäst låtval. Nästan allt med Dusty är bra, men det är dels balladerna och dels de riktigt pompösa grejerna som är allra bäst. Och hans version av Jacques Brel's otroligt vackra If You Go Away (Ne Me Quitte Pas) med ena versen på engelska och den andra på franska var nog kvällens höjdpunkt. Dessutom gjorde han You Don't Have To Say You Love Me, även den i en riktigt fin version. Och Ninas version av The Windmills Of Your Mind måste också nämnas. Men även de andra gjorde fint ifrån sig, låt vara att enstaka låtval kunde vara roligare. Men det är lätt att ha överseende med. Som engångskonsert var det långt över förväntan. Ett extra plus till Nina Persson för Dusty-inspirerad frisyr och klädsel. Hon var oerhört vacker denna kväll.

Efter konserten var det klubb med DJ:s och även om jag inte stannade hela natten var det fantastisk musik som bjöds. Donny Hathaway, Sammy Davis Jr, Ronettes m.m. dansant godis från 60- och 70-talen - mycket bättre blir det inte. En kanonkväll och en värdig avslutning på ett intensivt konsertår.

Nästa månad är det uppehåll. I februari är det En afton med Blondie.


Moto Boy - If You Go Away (Ne Me Quitte Pas)


Nina Persson - The Windmills Of Your Mind


Niklas Frisk - Just A Little Lovin'


Per Sunding - Anyone Who Had a Heart


Moto Boy - You Don't Have To Say You Love Me