Januaris båda konserter

Januari var en ur min synvinkel lugn konsertmånad. Det blev bara två kvällar, varav den ena som tidigare berörts i Barcelona. Här följer några korta kommentarer om de båda spelningarna. För fullständighetens skull.



Immaculate Machine (support: Le Pianc). Apolo 2, Barcelona 11/1/08

Den här sköna kanadensiska indie-trion har jag ju skrivit upp i bloggen (bl.a. här), men deras oförmåga/ovilja att ta sig till Norden har gjort att jag inte kunnat se dem live. Så när det nu uppenbarade sig möjligheten att kombinera en fotbollsmatch FC Barcelona (mitt favoritlag) med Immaculate Machine var det ju perfekt.

Förband var katalanska Le Pianc och de var riktigt dåliga. Finns inget mer att säga om det förutom det som nämndes i Barcelona-dagboken, nämligen att saxofonisten var humoristiskt lik Martin Björk från Kanal 5.

Immaculate Machine var däremot bra. De gjorde främst låtar från de två senaste skivorna (endast Death of a Rockstar från tidigare). Publiken var inte särskilt bra och ville mest ha röj och brydde sig inte om vad som spelades. Några riktigt fina låtar som jag hoppats få höra offrades också till förmån för en tam cover på Beach Boys Good Vibrations (och en bättre cover på The Zombies Time of the Season). Eftersom de inte har någon bas blir soundet ibland lite ihåligt men låtarna är så pass starka att det väger upp. Ingen magisk upplevelse men mer än godkänt. Med en publik som verkligen kommit för att se livemusik hade det varit ännu bättre. Alla tre i bandet var dessutom fantastiskt trevliga när jag pratade med dem innan (och fick hela diskografin signerad).

Bilden på Kathryn inbäddad i rök är tagen av Kristian Nilsson. Stort tack för lånet.

Immaculate Machine - Death Of A Rockstar
Immaculate Machine - No Such Thing As The Future


Sambassadeur. KB, Malmö 25/1/08

Sambassadeur från Göteborg ger ut skivor på den sympatiska Labrador-etiketten. De gör ganska söt indiepop men kan ibland skramla till det också. Jag gillar flera av deras singlar och hade väl vissa förhoppningar att den här spelningen skulle bli bra. Det kostade dessutom bara 20 kr. Hur som helst var det inte särskilt bra. De lugna låtarna (på skiva) lät här inte mycket annorlunda än de som är lite rockigare och det var ganska enahanda. Dessutom var sången låg och det var svårt att höra den tydligt. Men framför allt så hade de en del förinspelade ljud (synthar, trumpeter m.m.) i vissa låtar vilket jag inte riktigt tycker passar i popgenren. Emma sammanfattade spelningen ganska bra med "man får vad man betalar för". Således ingen större upplevelse men på skiva kan jag absolut rekommendera t.ex. låtarna Subtle Changes och Kate - båda bedårande poplåtar som är svåra att stå emot.

Sambassadeur - Subtle Changes