En afton med Blondie

En afton med Blondie feat. Maja Ivarsson, Dennis Lyxzén, Cecilia Nordlund, Toril Lindqvist, Motoboy och Helena Josefsson samt Aftonorkestern. Debaser, Malmö 27/2/08

Onsdag 27/2 vid lunchtid kom jag hem från Ecuador. En lång seg flygning och en rejäl tidsförskjutning gjorde att jag inte sovit på mer en ett dygn.

En extended power nap senare var jag likväl på restaurang tillsammans med Emma och Kristian och laddade inför ännu "en afton" på Debaser. Förra gången, "En afton med Dusty Springfield", var en enorm succé med utsålt och fantastisk musik och lite (mycket) trötthet skulle inte få stoppa mig från ännu en stor musikupplevelse!

Upplägget var som förra gången med lite inledande mingel. Precis som förra gången var det knökfullt på Debaser. Filmen var dokumentären "One Way Or Another" och den var bra men lite lång. Jag tycker själv att Blondie "dog" när de la av i början på 80-talet, men filmen la också vikt vid återföreningarna och bandet idag, vilket känns lite onödigt eftersom allt de är kända för ligger långt tillbaka i tiden.

Sen var det konsertdags. Markus Krunegård från Laakso skulle varit med men hade blivit sjuk och ersattes av Motoboy och Helena Josefsson som ju båda var med även på Dusty-kvällen.

Motoboy inledde med en helt ok Heart of Glass. Sen fortsatte det bra men några aningen anonyma låtval gjorde att det inte riktigt kom igång. Detta förändrades dock helt med tre låtar kvar. Cecilia Nordlund, som jag haft ett lite kyligt förhållande till p.g.a. hennes medverkan i Marit Bergmans gräsliga Adios Amigos, valde att göra Rapture. Och dominerade fullständigt och fick igång publiken helt och hållet. Därefter var det bara för Toril från Alice in Videoland och Maja från Sounds att ta stafettpinnen i mål med Hanging on the Telephone resp. Dreaming. Jag har alltid varit kylig till The Sounds och aldrig varit påtagligt imponerad av Majas sång, men här var hon grym. Sista tre låtarna av kvällen var helt magnifika. Under Dreaming var det ren glädje och en riktig lyckokänsla av att vara just där och då.

Efteråt spelade Musikbyråns Magnus Broni tidstypisk musik och samtidigt visades The Specials Live från Montreux 1980 i loungen. En afton är lika delar nostalgi och bra musik. Nostalgi är kul och bra musik är...tja, bra. Och inget är väl så bra som det som är både kul och bra.

En afton är något jag hädanefter alltid kommer att gå på om jag har möjlighet. Får jag önska något så är det en lite längre konsert - låt artisterna göra tre låtar var i stället för två. Annars är detta det bästa som hänt i Malmö på evigheter.

Patti Smith figurerade kort i den inledande filmen. Om någon ansvarig läser detta - det finns nog inget jag önskar mig så mycket som "En afton med Patti Smith". Nästa gång (26/3) är det emellertid "En afton med David Bowie" och det lär inte heller gå av för hackor.

De kassa bilderna föreställer uppifrån och ner Dennis Lyxzén, Maja Ivarsson och Toril Lindqvist.


Cecilia Nordlund - Rapture


Toril Lindqvist - Hanging on the Telephone


Maja Ivarsson - Dreaming